Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Finlands ständiga representation vid Europarådet, Strasbourg: Europarådet :

FINLANDS STÄNDIGA REPRESENTATION
VID EUROPARÅDET, Strasbourg


Représentation permanente de la Finlande
31, Quai Mullenheim, 67000 Strasbourg, France
Tel. +33-3-8815 4444, sanomat.ene@formin.fi
English | Français | Suomi | Svenska | Strasbourg
Normal textstorlekStörre textstorlek
 

Europeiska människorättsdomstolen

Europakonventions och dess tillägsprotokolls garanterade rättigheter

Sedan Europarådet bildades år 1949 har man arbetat med att utveckla och stärka skyddet för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna bland de europeiska staterna.

tuomioistuin_sm_EN_ENEDen europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) med tillhörande protokoll, som utarbetats inom Europarådet, utgör ett unikt övervakningssystem för att säkerställa ett effektivt skydd inom området för mänskliga rättigheter för medborgarna i Europarådets medlemsstater. Detta innebär att konventionstaternas skyldighet att leva upp till sina åtaganden enligt konventionen kan prövas av en oberoende domstol, den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen), vars avgöranden är rättsligt bindande för den berörda staten.

Den 1 november 1998 infördes ett nytt system för prövning av klagomål enligt Europakonventionen. Den europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna och den tidigare europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna avskaffades. Dessa organ ersattes av en ny domstol med samma namn. Till skillnad från den gamla domstolen är den nya en domstol med heltidsarbetande ledamöter. Reformen syftar till ökad effektivitet och en snabbare handläggning av det stora antalet klagomål. Efterlevnaden av domstolens domar övervakas av Europarådets ministerkommitté som är rådets högsta beslutande organ.

Domstolen har lika många ledamöter som antalet konventionsstater. Domarna utses av Europarådets parlamentariska församling på förslag av medlemsstaternas regeringar. Mandattiden är nio år och det finns ingen möjlighet till förlängning. Den finländska ledamoten i domstolen är Pauliine Koskelo.

Rättigheter som konventionen om mänskliga rättigheter och dess tillägsprotokoll skyddar: 
- rätten till livet 
- rätten till frihet och personlig säkerhet 
- rätten till rättvis rättegång 
- rätten till respekt för privat- och familjeliv 
- tanke- samvets- och religionsfrihet 
- yttrandefrihet 
- föreningsfrihet och rätten att delta i sammankomster 
- rätten att ingå äktenskap 
- rätten till ett effektivt rättsmedel 
- rätten till skydd för egendom 
- rätten att fritt röra sig

Konventionen och dess tillägsprotokoll förbjuder: 
- tortyr, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning 
- slaveri och tvångsarbete 
- retroaktiv strafflagstiftning 
- diskriminering 
- utvisning av landets egna medborgare 
- kollektiv utvisning av utlänningar 
- dödsstraff

Handläggningen av klagomål

Vilka slag av klagomål kan domstolen pröva? 

Domstolen kan ta emot klagomål från enskilda personer, enskilda organisationer eller grupper av enskilda organisationer eller grupper av enskilda som anser att deras fri- och rättigheter enligt konventionen blivit kränkta. Den första förutsättning är att den berörda staten är ansluten till konventionen och till respektive tilläggsprotokoll. Om detta inte är fallet är staten inte bunden av innehållet. Har en stat reserverat sig beträffande innehållet i en viss artikel är denna heller inte bindande för staten.

Sateenvarjo2_EN_ENEKlagomålet måste avse en kränkning som drabbat klaganden personligen och det måste röra en rättighet som anges i konventionen eller i något av tilläggsprotokollen. Klagomål kan inte rikta sig mot en enskild person eller organisation utan måste rikta sig mot en stat och det måste avse en fråga för vilken staten, som regel genom dess domstolars och myndigheters behandling av ett ärende, kan hållas ansvarig. Domstolen kan alltså inte pröva klagomål som riktar sig mot enskilda personer eller organisationer. Man behöver inte vara medborgare i den stat mot vilken klagomålet riktar sig.

Den klagande måste också ha uttömt alla inhemska rättsmedel. Det betyder att den som vill anföra ett klagomål måste först ha sökt rättelse i landet ifråga genom att utnyttja de möjligheter som finns för att överklaga myndigheters och domstolars beslut. Detta innebär i de flesta fall att en klagande måste ha fört sin sak ända till den högsta instansen i landet (t.ex. Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen).

Ett klagomål måste ha inkommit till Europadomstolens kansli inom sex månader från det att det slutliga avgörandet i den berörda staten meddelats beträffande den fråga som klagomålet rör. Om klagomålet kommit in för sent tas den inte upp till prövning. Om klagomålet rör en fråga som avgjorts genom en dom i den berörda staten räknas fristen från den dag då sista besvärsinstans meddelat dom.

Anonyma klagomål tas inte upp till prövning. Inte heller sådana klagomål domstolen redan prövat eller som behandlas eller har behandlats av något annat internationellt organ. Domstolen kan även pröva s.k. mellanstatliga klagomål, det vill säga klagomål som anförs av en konventionsstat mot en annan konventionsstat.

Hur man klagar till domstolen 

Den som vill anföra ett klagomål skall sända ett brev till domstolens kansli. Brevet bör innehålla: 
- klagandens namn, adress och yrke 
- eventuellt ombuds namn, adress och yrke 
- den stat mot vilken klagomålet riktas 
- en kort redogörelse för klagomålet och de omständigheter på vilka det grundar sig 
- uppgift om den eller de rättigheter i konventionen som klaganden anser ha blivit kränkta 
- redogörelse för vilka nationella rättsmedel som har använts, de beslut som fattas i ärendet med uppgift om beslutsdatum, vilken myndighet eller domstol som fattat beslutet samt en kort beskrivning av beslutens innehåll; kopia av beslutet bör bifogas.

Klaganden bör om möjligt skriva på engelska eller franska som är domstolens arbetsspråk. Klagomålet kan också skrivas på språket som används i det land mot vilket klagomålet riktar sig. Det går alltså att skriva på finska eller på svenska. Man kan dock inte räkna med att allt material som insänds på andra än domstolens arbetsspråk blir översatta i Strasbourg.

En klagande behöver inte företrädas av advokat eller annat juridiskt biträde för att ett klagomål skall kunna inlämnas men i många fall kan ett juridiskt ombud medverka till att klagomålet blir presenterat på ett bättre sätt. Om domstolen i ett senare skede beslutar att hålla muntlig förhandling i målet kan domstolen anmoda klaganden, om han/hon inte redan gjort det, att anlita ett juridiskt ombud. Förfarandet inför domstolen som sådant är kostnadsfritt.

Handläggningen i domstolen 

Handläggningen i domstolen är i princip offentlig. Den sker inledningsvis skriftligen. Sedan skriftväxlingen avslutats skall domstolen ta ställning till om målet skall tas upp till prövning i sak eller avvisas. Prövningen görs normalt av en av domstolens avdelningar som består av tre ledamöter. Ett beslut om att avvisa ett mål är slutligt och kan inte överklagas.

Om ett mål tagits upp till prövning i sak skall den avdelning i domstolen som beslutat härom ställa sig till parternas förfogande för att undersöka förutsättningarna för att träffa förlikning mellan klaganden och staten. Härvid kan parterna underhand underrättas om domstolens preliminära bedömning av klagomålet. En förlikning kan innefatta en ekonomisk gottgörelse till klaganden. Om förlikning inte träffas avgör domstolen målet genom dom. Målet avgörs som regel efter en muntlig förhandling vid vilken klaganden får närvara personligen. Normalt måste han då företrädas av en advokat eller av ett annat juridiskt ombud. Avgörande på basen av enbart skriftlig handläggning kan också förekomma. Målen avgörs normalt av en av domstolens avdelningar med sju ledamöter. Särskilt betydelsefulla mål kan avgöras av domstolen i stor sammansättning (Grand Chamber), som består av sjutton ledamöter, antingen efter det att en avdelning hänskjutit målet dit, eller om en av parterna begär omprövning sedan avdelningen dömt i målet. I det stora flertalet fall blir en avdelnings dom domstolens slutgiltiga avgörande i saken.

Innebörden av domstolens domar är folkrättsligt bindande för den berörda staten. Domstolen är dock inte någon överinstans till nationella domstolar och myndigheter. Den kan alltså inte ändra eller undanröja ett beslut fattat av en nationell myndighet eller domstol. En dom skall medföra att en stat ändrar lagstiftning för att undvika liknande konventionsbrott i framtiden. Om domstolen har funnit att en kränkning av konventionen har ägt rum, kan den också döma ut ett skadestånd till klaganden. Den som önskar ytterligare upplysningar bör ta kontakt med domstolens kansli eller anlita advokat eller annat sakkunnigt biträde.

Domstolens hemsida på Internet innehåller allmän information samt anvisningar på svenska om hur man klagar till domstolen.

Klagomål skall sändas till domstolen under följande adress:

The Registry of the European Court of Human Rights Council of Europe
F-67075 Strasbourg Cedex 
France 
Tfn: + 33 38841 2018 
Fax + 33 38841 2730 
www.echr.coe.int

Allmän information om förfarandet i domstolen kan fås: Utrikesministeriet 
Linjen för mänskliga rättigheter 
Tfn. + 358 (0)9 1605 5704 
Fax + 358 (0)9 1605 5951

Skriv ut

Detta dokument

Uppdaterat 15.11.2016


© Finlands ständiga representation vid Europarådet, Strasbourg | Information om webbplatsen | Kontaktuppgifter